– Ledningskollen gör att vi kan skydda våra anläggningar, säger kartingenjör Lotta Johannesson på förvaltningens GIS-enhet.
Svaret är på frågan om varför förvaltningen är med i Ledningskollen och kommer direkt och sammanfattar grundtanken med tjänsten i en koncis mening.
Hon fortsätter:
– Med hjälp av Ledningskollen fångar vi upp arbeten vi annars skulle missa.
Lotta är en av tre personer som dagligen arbetar med att svara på frågor från Ledningskollen. Totalt hanterar de 4200 ärenden om året från privatpersoner, entreprenörer och projektörer.
Grundlig granskning av underlag
Förvaltningen Kretslopp och vatten producerar och distribuerar dricksvatten samt avleder avloppsvatten. GIS-enheten har till uppgift att drifta och sköta kartsystem, samt att skydda och säkra åtkomsten till förvaltningens anläggningar. Kretslopp och vatten har varit med som ledningsägare i Ledningskollen sedan 2013 och förvaltningens arbete med att informera om ledningars läge ingår i Göteborgs Stads process för grävtillstånd.
– Vi vill fånga upp kommande arbeten så tidigt som möjligt och vill därför ha in projekteringshandlingar från alla som planerar att utföra entreprenadarbeten i anslutning till våra anläggningar, säger Jakob Ljungquist, specialist på GIS-enheten. Projekteringshandlingarna baseras på beställt projekteringsunderlag från Ledningskollen.
Man lägger sedan ganska mycket tid på att granska underlagen för att på bästa sätt kunna freda sina anläggningar. En komplicerande faktor är att vatten- och avloppsledningar är känsliga för rörelser i marken och därför tillåter man inte schaktarbeten som är närmare än en meter i sidled och ibland kan det var riktigt trångt i marken.
– Det kräver mycket arbete att skydda anläggningarna. Särskilt i centrala Göteborg finns det ofta många ledningar på ett begränsat utrymme, konstaterar Jakob.
– Dessutom, flikar Lotta in, har vi här en mycket god möjlighet att freda vårt område i plan. Om andra ledningsägare lägger sig ovanpå oss får vi svårare att komma åt vår anläggning när vi behöver.
I samband med att den som vill gräva kommit till den del av processen där man ansöker om det faktiska grävtillståndet, i Göteborg kallat “starttillstånd”, är det också dags att göra ett ledningsanvisningsärende i Ledningskollen.
– Här fångar vi upp en hel del grävarbeten där man missat den kommunala processen för grävtillstånd. Det ger oss möjlighet att ta kontakt och förklara hur och varför vi vill ha in projekteringshandlingar säger Lotta Johannesson.
Inga utsättningar
När Kretslopp och vatten svarar på frågor om ledningsanvisning skickas kartor eller kartfiler.
– Vi gör inte utsättningar, de kartunderlag som vi skickar kan användas av utföraren som underlag för utsättning. Underlaget är samma som vi själva skulle använt vid egen utsättning. Eftersom vi redan har granskat projekteringshandlingarna känner vi oss trygga i den processen, säger Jakob.
Djup skyddar inte ledningar
Ibland framförs argumentet att VA-bolag inte behöver vara med i Ledningskollen för att ledningarna ligger så djupt att de inte påverkas av andra ledningstyper. Det argumentet tycker Jakob Ljungquist är nonsens.
– Det kvittar om du har dina anläggningar på två meters djup. Pålning eller spont, till exempel, går djupare och du riskerar onödiga skador när du inte är med och bevakar dina intressen i Ledningskollen.
– Vissa typer av arbeten kan även på avstånd skada våra anläggningar genom massförflyttningar eller vibrationer som uppstår, inte minst vid sprängningsarbeten, säger Lotta.
Sekretessen och Ledningskollen
De ledningsägare som har sekretessbelagda anläggningar kan nyttja Ledningskollen för att bevaka dessa utan att röja deras position. Därför tycker Jakob Ljungquist att sekretess inte är ett argument som håller för att avstå att vara med i Ledningskollen.
– Vi har löst det genom att vi helt enkelt skapar ett större och oregelbundet bevakningsområde, avslutar han.